Hejsan alla läsare =)
Idag så var grupp nummer 2 till Auschwitz, det var många blandade känslor under dagen.
Det var en strålande solig fin dag som det har varit under hela veckan. Vi åkte buss till Auschwitz och då fattade jag inte riktigt att vi skulle dit. Det kändes så overkligt att allt vårat slit hade tagit oss till vårat mål. Men nu efteråt fattar jag att allt har hänt. Det är inget påhitt. Just i dom rummen som vi har kollat och gått i så har det bott judar som är precis som vilka människor som helst. Dom förtjänade inte att hamna där. Jag kan inte förstå är det kan finnas människor som vill döda och utrota några på grund av deras kultur/religion. 
Jag kan inte bestämma vad som jag tyckte var jobbigast. För allt var fel och jobbigt på sitt sätt.
Några saker som jag inte kan släppa är det rummet med massa skor, specielt montern med barnskor. Att oskyldiga små barn som borde vara ute och leka istället för att arbeta eller blir försökskaniner. 
Bilderna som satt upphängda på väggarna på några av dom judar som har bott där. Deras blickar var så tomma. 
Det fanns så mycket hemskt att se där, människo håret som tyskarna hade rakat av från deras huvuden, gaskammaren där man kunde se hur dom hade försökt att ta sig ut, alla rivmärken på stenväggarna. 
Jag tycker att alla borde få uppleva det vi har gjort idag. Och tänka på att vara med tacksamma över allt vi har.

Jag hoppas att alla har det bra där hemma i Sverige. Här har vi det myisgt och bra. Tänk att få uppleva detta i 31 graders hetta...

Puss och kram och nyp i stjärten ;) // Ida